Artbeskrivningar

På initiativ från ett par av våra mycket aktiva medlemmar har vi nu "återupplivat" artbeskrivningarna. SKS har tidigare utgett artbeskrivningar i pappersform. Denna gången kommer artbeskrivningarna på Internet. 

Tanken med artbeskrivningarna här på sidan är inte avsett som omfattande vetenskapliga artiklar, utan enbart som en kort introduktion till den enskilda arten och förhoppningsvis kan artbeskrivningarna också verka som en liten "aptitretare" till eventuella blivande medlemmar. Jag vill därför gärna komma med en uppmaning till ALLA att bidra till artbeskrivningarna!
Alla kan vara med, och kan njuta av den informationsmängd vi förhoppningsvis samlar på oss på detta sätt!

Artsnamn:Fundulopanchax arnoldi (Boulenger, 1908)

Av: Anita Persson 

 
Fundulopanchax arnoldi Ughelli TR 01 M 127 2737 CRW 04 640 SKS
Foto Alf Persson
 
 Undersläkte: Paludopanchax Radda, 1977
 
Synonymer: Inga

Vad betyder namnet: Till ära för Johann Paul Arnold, Hamburg, tysk banbrytande akvarist och donator av typexemplaren.

Storlek: 4-5 cm
 
Geografisk utbredningsområde: södra Nigeria, i Niger-deltat och angränsande kustområde i västafrika

Sympatriska arter (arter som lever tillsammans med Fp. arnoldi i naturen): Fundulopanchax gardneri clauseni, Aphyosemion bitaeniatum, Epiplatys bifasciatus taeniatus, Fundulopanchax deltaensis, Fundulopanchax gularis, Poropanchax luxophthalmus luxophthalmus

Kända lokaliteter: Ughelli river NMM 2014-9, Ughelli TR 2001, Warri, W. Niger delta, S. Nigeria.

Vatten och temperatur: 20-25 grader, ju högre temperatur ju kortare tid lever de. Vid lek bör de ha neutralt till svagt surt vatten (pH 6-7 och hårdhet cirka 7) Yngel och ungfiskar trivs bra även i hårt vatten. 

Foder: Levande foder till exempel artemia, vita mygglarver, dafnier, cyclops, fryst foder och torrfoder som flingfoder och pellets

Skötsel: De trivs bäst i ett artakvarium med mycket växter så honorna och undanjagade hannar kan gömma sig. De kan hållas antingen som par, trios eller grupp, det är vad som passar en själv bäst som avgör. Trivs i både mjukt och hårt vatten, men när man vill ha ägg av dem bör de vara i mjukt och antingen neutralt till lätt surt vatten. De är känsliga för Odinium, framförallt när de börjar bli gamla, för att förebygga att de blir sjuka kan man tillsätta 5-10 ml salt per 10 liter vatten till dem. Som de flesta killis är de duktiga på att hoppa och letar aktivt efter hål i täckglaset för att hoppa ut.

Odling: Det är en halvannuell art, vilket innebär att äggen utvecklas i både vatten och i torv. Utvecklingstiden för äggen när de förvaras i torv är 6-8 veckor. Hur lång inkubationstid man skall ha är beroende på vid vilken temperatur äggen förvaras och hur fuktig torven är. Leksubstratet kan vara finfibrig torv typ torvbriketter man har till växter, långfibrig torv eller kokosfibrer. Äggen är små och i stort sett omöjliga att hitta i substratet. Torven/kokosfibrerna torkas lätt innan den stoppas ner i antingen en burk med tätslutet lock eller en plastpåse som förvaras mörkt. Äggen tar lång tid på sig att kläckas när man har lagt dem i vatten, ibland kan det ta upp till en vecka innan alla ägg har kläckts. Ynglen är små när de kläcker och behöver någon form av infusorier som första foder, gärna även nykläckt artemia från början. När de blir så stora att de kan äta artemia ordentligt växer de snabbt och vid rätt förhållande kan man se könsskillnad när de är 4 veckor gamla. 

Ungefärlig livstid: cirka 1-2 år

Övrigt: Lokalitetskoderna Ughelli river, NMM 2014-9 och Ughelli, TR 2001 är kommersiella importer och ingen vet var de är fångade. Båda lokaliterna är mycket variabla med hannar alltifrån blå kroppsfärg till hannar med orange kroppsfärg, de fortsätter att vara variabla i många generationer. Om de är från olika lokaliteter eller om de är så variabla i naturen vet vi inte förrän någon killiot har fångat dem och kan visa var de finns. 

Mer att läsa:
… på mitt sätt av Anita Persson i Killibladet nr 2-2007
Paludopanchax – små annuella Fundulopanchax av Christian Cauvet i Killbaldet nr 1-2018

Artbeskrivning
Text: Ricard Hulteke, SKS148
Bild: Alf Persson


Diapteron cyanostictum

Härkomst
Belinga, norra Gabon.
Holotype
En hane, totallängd 31 mm (1964)
Storlek
Den totala längden på hanarna kan variera från 30 till 35 millimeter, medan honorna är något mindre.

Skötsel

Diapteron cyanostictum räknas tillsammans med samtliga arter i underlsäktet Diapteron till de mer aggressiva killifiskarna och gör artakvariet är den självklara strategin för framgångsrik avel.  Dessutom behöver man ge honan möjlighet att undvika sin påstridige hane. De två vanligaste och enklaste strategierna för att ge honan tillräckligt med livsutrymme är dels att ha en generös vattenvolym (utifrån artens ringa storlek), dels att ha tätplanterade akvarier. PH-värdet bör ligga runt 6,5 och totalhårdheten mjuk till medelmjuk. Temperaturen skall vara relativt låg (18-22°C)

Avel.

Min erfarenhet av vilka aspekter som är viktiga att ha kontroll över gällande avel på denna kan sammanfattas i temperatur och mat. Kan du hitta en plats där du kan hålla moderata temperaturer (aldrig över 25°C) och tillgodose foderkraven, har du goda förutsättningar att lyckas, inte bara med D. cyanostictum, utan även övriga arter i undersläktet.

Du behöver förse dina små juveler med mycket levande mat men samtidigt behålla god vattenkvalitet. Svarta mygglarver är en garant för god äggprodukton hos honan. Jag använde mig av naturmetoden men den ger enbart sådan mängd avkomma att du inte tappar arten. Om du vill avla för att dela med dig till medkillioter, behöver man en ullmopp och skattning av moppen en gång/dag. Honan lägger 3-4 och ibland fem ägg/dag. Äggen kläcks efter 14 dagar och är redan efter två dagar stora nog för nykläckt artemia. Du kan byta uppåt 80% av vattnet, dagligen, för att vidhålla god vattenkvalitet. Vattnet man byter med är förberett sedan innan för att hålla samma goda kvalitet som i föräldrakaret. (pH 6,5 och en mjuk till medelmjuk totalhårdhet) Ett enkelt sätt att preparera yngelvatten är att använda alkottar.

Ynglen växer relativt snabbt och tros bli könsmogna vid 6-7 månaders ålder. Man kan avgöra kön efter ungefär fyra månader  (c:a 2 cm. längd). Då visar hanarna tecken på de blå punkter de får som vuxna.

Litteraturen nämner att färgavvikelser hos hanarna kan förekomma. Exempelvis avsaknad av röda markeringar, eller ofullständiga markeringar. Dessa hanar bör ej ingå i avelssammanhang.

Hvad betyder navnet: mörkblå (från grekiska: kyaneos) prickade (från grekiska: stiktos), med hänvisning till den manliga färgmönstret

Avslutning och tack

Jag vill uppmana alla killioter i och utanför SKS att uppmärksamma och odla Diapteron sp.! Vackrare blir knappast sötvattenslevande fiskar och deras ringa storlek är en fördel om man vill samla arter. Är du intresserad av Diapteron sp. så kanske vi skulle försöka byta erfarenheter/arter och glädjeämnen. Ett tips är att bli en aktiv del av vår hemsida http://www.killi.dk!

Till sist ett tack till Alf Persson. Jag är stolt över att vi i vår förening har en så kompetent fotograf som Alf. Många av hans bilder på äggläggande tandkarpar saknar motstycke i litteraturen och på Internet. Tack för hjälpen med korrekturläsning och lånet av bilden!

Dessutom vill jag tacka Johan Wintzell för värdefulla samtal som bara är i sin linda.

Lycka till med dina Diapteron cyanostictum eller andra Diapteron sp.!




Ricard Hulteke, SKS 148
Jönköping april 2010
Artbeskrivning
Text: Ricard Hulteke, SKS148
Bild: Alf Persson


Stjernehimmelfisk

af Henrik Clausen 2002


Nematolebias whitei

Synonymer:Cynolebias whitei, Simpsonichthys whitei

Størrelse: Hannen ca. 7,5 cm, hunnen ca. 4,5 cm

Foder: Altædende - spiser levende foder, bananfluer, frostfoder og tørfoder

Pleje: Trives fint i et ca. 30 liters akvarium uden filter, men rimeligt beplantet. Hannen og hunnen er fredelige indbyrdes såvel som overfor andre fisk. Temperatur: 20-25 grader.

Opdræt: Placér en ca. 1 liters plasticboks i akvariet (gerne af en mørk farve). Fyld den ca. halvt op med tørv. Fiskene lægger deres æg i denne plasticboks – de dykker faktisk helt ned i tørven. I naturen lever denne fisk i temporære vandhuller, som forsvinder i den regnfattige årstid. Æggene ligger så i bunden af vandhullet og venter på, at det bliver regntid igen. Når regntiden kommer, klækker de. Lad beholderen blive i akvariet 14 til 21 dage, hvorefter den tages op, og vandet hældes fra. Lad nu tørven tørre til den har konsistens som pibetobak - hvis man lader tørven blive i boksen, kan det godt tage nogen tid, men det varer max. et par dage, hvis man hælder tørven ud i en klump på en avis. Æggene er brunlige og ca. 1 mm i diameter. Tørven placeres i en plasticpose, som lukkes med en knude. Opbevar tørven i 8 uger ved 20 grader eller 6 uger ved 24 grader (disse tider er kun vejledende, da det også afhænger af tørvens fugtighed). Hæld tørven op i et ca. 10-12 liters akvarium og overhæld den med almindeligt ledningsvand, så der er ca. en vandstand på 2,5 cm. Tørven vil efterhånden synke tilbunds. Æggene klækker i løbet af 12-24 timer. Ungerne kan straks tage friskklækkede artemia. De vokser hurtigt og er altædende. Det kan betale sig at tørre tørven igen og efter 2-3 uger igen hælde vand over. Det skyldes, at ikke alle æggene klækker den første gang – årsagen er, at populationen i et vandhul kunne dø ud, hvis der kom en "falsk regntid", hvor det regnede i en kort periode, men hvor det tørrede ud igen bagefter.

Levetid: ca. 1 år. I naturen lever de jo i temporære vandsamlinger, som tørrer ud. Fiskene er derfor gearet til at vokse hurtigt, idet de skal nå at sætte en ny generation i verden, før vandhullet tørrer ud igen. Fiskene lever generelt længst, når de holdes køligt.

Udbredelse: Brasilien, lever i området omkring Rio de Janeiro og i den sydøstlige del af landet.

Hvad betyder navnet: til ære for oberstløjtnant {derefter, senest som generel} Thomas Dresser White (1901-1965), amerikansk militærattaché i brasilianske ambassade i Rio de Janeiro og co-opdageren af arterne.

This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.

af Hans M Hanslin, 2002


Aphyosemion striatum

Synonymer:

Størrelse: ca 5 cm.

Fôr: Den tar tørrfôr, frossenfôr og levendefôr.

Pleie: Dette er en attraktiv og fredelig art som er lett å holde og oppdrette. Stiller ingen større krav til vannet. Den kan holdes i både mykt og hardt vann med en pH rundt 7 og temperatur mellom 20 og 26 °C. Regelmessig vannskifte er allikevel en fordel. Den kan holdes parvis i mindre akvarier eller med flere par i et større. Den trives også med noe sterkere belysning enn mange andre killis, så den passer godt i selskapsakvarier med fredelig fisk av samme størrelse.

Oppdrett: Fiskene settes sammen parvis i mindre akvarier med svakt surt vann rundt 22-24°C. Egg kan plukkes fra mopper av syntetisk garn og oppbevares i en mindre beholder for klekking. De klekker etter 12-20 døgn og kan ta Artemia og mikro med det samme.

Levetid: opp til 3-4 år. Begynner å farge ut ved en størrelse på litt over 2 cm og de er kjønnsmodne etter et halvt år.

Utbredelse: Sumper, bekker og små vannløp i kystnær regnskog i Gabon og Ekvatorial Guinea.

Hvad betyder navnet: stripete, med furer (fra latin: striatus), med henvisning til de mannlige røde langsgående linjene på sidene



This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.

af Hans M Hanslin, 2002


Scriptaphyosemion geryi

Synonymer: Aphyosemion geryi, Roloffia geryi

Størrelse: 5 cm.

Fôr: Gi den en variert kost med tørrfôr, frossenfôr og levendefôr.

Pleie: Denne arten kan som andre Scriptaphyosemion arter være ganske sky. Gi den et akvarium med torv som bunnlag, god beplantning, dempet belysning og en temperatur på 22-26°. Hold gjerne flere par sammen, så blir den mindre sky. Det samme gjelder hvis du holder den sammen med noen fredelige overflatefisk. pH svak surt til nøytralt og mykt til middels hardt vann.

Oppdrett:

Til oppdrett er det en fordel å bruke svakt surt og mykt vann. Egg kan samles fra en mopp av syntetisk garn og oppbevares i en mindre beholder for klekking. De klekker etter 2-3 uker og bør få et tilskudd av infusorier og eddikål i tillegg til nyklekt Artemia og mikro.

Levetid: 2-4 år

Utbredelse: Små skyggefulle bekker i kystområder fra Gambia til Sierra Leone. Dette er en variabel art når det gjelder fargetegninger.

Hvad betyder navnet: til ære for Dr. Jacques Géry (1917 - 2007), fransk iktolog og spesialist på karakoidfisk (også medisinsk kirurg).


This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.