Tips och goda idéer

Här är lite Tips & tricks för dig som är intresserad av killis.

Som du ser är det lite av varje som vi tipsar om.
Här finns allt från hur man gör lekmoppar till yngelfoder och Scheels lösning.

En del sidor visas för alla och andra visas bara för medlemmar.

Har du själv några förslag på vad som skall finnas med här, så skicka ett e-mail till SKS Webmaster, så kommer det med!

 


- att göra ett högeffektivt filter med hjälp av en kniv!

 


Bild & text: (c) Ricard Hulteke SKS-148 2006-2009
 
Inledning
Jag tänkte visa hur man enkelt gör ett effektivt filter för ett kar utan att det behöver kosta en förmögenhet. Den stora filtervolym/yta man skapar ger gör att effekten/nedbrytningen man får utklassar alla fabrikstillverkade filter med råge. Andra fördelar är till exempel att växtlekarnas yngel och de annuellas torv inte fastnar i filtret. Bra vá? Då kör vi! Smile

 
Material som behövs
•    Kniv, en filékniv fungerar utmärkt!
•    Tumstock etc.
•    Filtermatta  (P10, P20)
•    Pumphuvud
•    Någon form av linjal dina skär blir raka och fina
 


Pump

Som pump valde jag en Micro-Jet som pumpar 0-450l/h. Jag använder personligen denna lösning i 30-70 litersburkar och tycker att kapaciteten räcker gott och väl. Det är verkligen en liten pump som lätt låter sig gömmas i filtermattan även om den bara är 5cm tjock.

          

Arbetets gång

Jag mätte den gavel jag skulle täckas av filtermattan och skar därefter till denna samt delade den på mitten då den 10cm. tjocka mattan var väl tjock. Har du en glasskiva (täckglas) så är det en bra hjälp för raka snitt.



Sedan var det dags att skära ut en hålighet för pumpen. När det var klart så fanns bara en sak att
göra, montera kalaset i karet. (om du är noggrann så tvätta ur filtermattan efter att du skurit i den då det blir små rester) Vad tycks?

              

Det färdiga filtret består alltså av en filtermatta som täcker en hel sida av akvariet. I denna skär man ut en hålighet där ett pumphuvud placeras. Som du ser på den övre högra bilden så använder jag karets baksida som filter-del då det passade bättre hos mig än att använda en kortsida vilket man annars också kan tänka sig.

Micro-Jet

För mig är det är viktigt att den pump jag använder dels är liten, dels inte låter så mycket. Efter att ha provat några olika modeller, föll jag för denna, inte minst p.g.a priset (c:a 120SEK) men också för att den är extremt väl anpassad för exempelvis små vattenfall i regnskogsterrarier, vatteninstallationer i trädgården men självklart också för olika akvaristiska samanhang såsom de killiotiska! Smile 
Den fungerar i ett vattendjup på 3½cm! Se själva! (skålen som den pumpar ur är en vanlig pizzasalladsskål)

         
      

Alternativ lösning

Om man hellre vill så kan man driva denna anordning med luftpump och pvc-rör. Jag valde bort detta då mina kar står i en hylla i vardagsrummet. Till sist: jag är inte sponsrad av någon akvariepumpstillverkare Smile utan Du väljer självklart Micro-Jet som jag gjorde, eller Eheim eller vad som helst. Tack för mig!




Lycka till!
Ricard Hulteke SKS-148

 

   1. En fisk pr. pose (kun en)

   2. Lidt vand - meget luft (1/5 vand - 4/5 luft)

   3. Intet foder de sidste 24 timer før pakning

Overholdes disse tre simple regler, kommer fiskene altid (næsten) levende frem.

Overholdes de ikke er chancen for dødsfald MEGET stor.

De fleste killis spiser både egg og yngel hvis de får anledningen til det. På en eller annen måte må du kunne fjerne eggene fra foreldrene. En måte er å flytte foreldrene, men killis legger oftest egg over flere dager, noen egg hver dag. En annen metode er å ha finbladete planter i akvariet. Fiskene legger eggene på disse og du kan plukke ut plantene og plasserer dem i et annet akvarium for klekking av eggene.

I praksis har det vist seg at mopper av garn fungerer godt for de fleste arter. Fiskene legger eggene i moppen og det er etterpå enkelt å plukke eggene fra moppen og oppbevare dem i en annen beholder fram til klekking.

For å lage en mopp trenger du garn av et syntetisk materiale (nylon, acryl eller lignende). De fleste forretninger for hobby og håndverk har det inne. Enkelte bruker også garn av ull, men disse varer ikke så lenge. Selve fargen på moppen er ikke så viktig, men det er enklest å finne eggene hvis du velger en mørk farge på garnet.
Moppen lager du ved å surre garnet rundt en gjenstand (f. eks en passe stor bok) flere ganger. Omkretsen på gjenstanden bestemmer lengden på moppen og antall ganger du surrer garnet rundt bestemmer hvor tykk moppen blir. Når du har surret moppen passe tykk, vrenger du den av gjenstanden den er surret rundt og knytter en tråd rundt. Deretter klipper du garnbunten av i motsatt ende av der du knyttet tråden slik at du får en dusk.

Denne moppen kan du feste på en kork eller ganske enkelt klemme en av trådene fast mellom dekkglasset og akvariet for å ha en mopp i overflaten. Hvis du bare lar den flyte rundt synker den til bunns.
 
 
  En del arter som Fundulopanchax med flere foretrekker slike bunnmopper. Bunnmopper fungerer også bra som skjulested for fiskene.

Denne moppen kan du feste på en kork eller ganske enkelt klemme en av trådene fast mellom dekkglasset og akvariet for å ha en mopp i overflaten. Hvis du bare lar den flyte rundt synker den til bunns. En del arter som Fundulopanchax med flere foretrekker slike bunnmopper. Bunnmopper fungerer også bra som skjulested for fiskene.

Enkelte hevder at moppen bør kokes for å fjerne rester av farge, men hvis du koker den vil fibrene dessverre oftest bli stive. Uansett bør du skylle den godt før du setter den i akvariet.

Har du voksne fisk kan du regne med å finne egg i moppen noen timer etter at du har satt den nedi. En time eller to etter at eggene er befruktet tåler de stor trykkbelastning uten å ødelegges. Nå kan du ta ut moppen og klemme ut vannet. Sjekk først at ingen fisker har gjemt seg inne i moppen.

Når du har klemt ut vannet, legger du moppen i den ene handa og holder den under et godt arbeidslys. Nå leter du gjennom trådene etter eggene. Egg fra de fleste killis som legger egg i mopper er gjennomsiktige uten farge og varierer i størrelse fra litt under en millimeter til rundt 3 millimeter i diameter.
 
Eggene kan du plukke med fingrene og overføre til en beholder med egnet vann for utvikling og klekking. Når du har plukket alle eggene setter du moppen tilbake i akvariet. I starten må du prøve deg fram med hvor ofte du bør plukke egg. En del arter er flinke til å lete fram eggene i moppen og spise dem, mens andre lar dem være i fred. For noen arter må du kanskje plukke egg hver dag, mens du for andre kan la det gå en uke mellom hver gang.

Du vil etter hvert se at de forskjellige artene legger eggene forskjellige steder i moppen. Enkelte legger dem langt ned, andre langt opp og noen legger dem overalt. Noen legger dem også over vannflata. Hvis du har fisk som spiser eggene, er dette nok også et resultat av hvor de lettest finner fram til eggene etterpå.

Hvis du finner mange egg som har blitt ødelagt når du har klemt vannet ut av moppen, har de enten vært helt ferske eller ikke befruktet. Hvis det blir mye rester etter ubefruktede egg og kanskje matrester i moppen bør du skylle den.

Det kan feste seg egg på fingrene, så hvis du holder flere stammer av samme art, eller nært beslektede arter, er det en fordel å skylle hendene mellom hver mopp du plukker egg fra. Da unngår du å blande stammene.
Egg av enkelte arter ser ut til å være ømfintlige for berøring og behandling av eggene.
 

For slike arter, kan du flytte moppen fra akvariet med foreldrene til et annet akvarium uten fisk slik at eggene kan være i moppen fram til klekking. Moppen fra oppdrettsakvariet erstatter du med en ny. Dette kan også være en grei løsning hvis du har veldig produktive arter som legger mange egg i moppen.
 

För ytterligare upplysningar om artikeln, kontakta This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.

Det er ikke noe i veien for å holde killis i større beplantede akvarier og mange arter vil også passe i mer spesialiserte plantekar med næringsrikt substrat, tilførsel av CO2 osv. Mange holder allikevel sine killis i små kar uten bunnlag og med beskjeden belysning. Dette er forhold som ikke gjør det lett å få plantene til å vokse. Her skal vi se litt nærmere på hva en kan gjøre for å få plantene til å vokse også under slike forhold.

For å lykkes er valg av planter viktig. For killikaret er det en fordel å velge planter som er tilpasset eller i det minste tolererer lave lysnivå, lav næringstilgang og ikke blir for store.

Flyteplanter vokser i naturen oftest med sterk belysning. Heldigvis finnes det noen arter som vokser også med begrenset belysning, f. eks. Ceratopteris, Riccia og Lemna. Ceratophyllum kan også regnes med her. Har du sterkere belysning kan du også prøve andre slags flyteplanter som Azolla, Pistia, Salvinia, Limnobium osv. Enkelte av disse er dessverre ømfintlige for vanndråper på bladene og konstant høy luftfuktighet. Under gunstige forhold danner flyteplantene raskt et tett teppe i overflaten med et nettverk av røtter. I tillegg til å være dekorativt er disse røttene et fint skjulested for yngel. Flyteplanter har god tilgang på CO2 i lufta og kan være effektive til å fjerne næringsstoffer fra vannet. Ofte ser en at veksten kan stagnere i akvarier med lite fisk. Det skyldes ofte at enkelte næringsstoffer i vannet er brukt opp. Det er viktig å tynne ut flyteplantene jevnlig for å holde dem i god vekst. De minste flyteplantene som Lemna har dessverre en tendens til å bli viklet inn i garnmopper. Det kan gjøre det vanskeligere å finne eggene og de kan gi mer bakterier i moppen.

Hvis du har et bunnlag i akvariet, er utvalget av arter du kan bruke stort, men valget vil bli bestemt av lysforholdene. Cryptocoryner anbefales og de fleste av dem vokser godt også under beskjedne lysforhold. Det er også en del planter som ikke trenger å plantes i et substrat, men kan flyte mer eller mindre fritt omkring i akvariet eller festes til røtter og steiner. Microsorum, Vesicularia, Ceratopteris, Bolbitis og Anubias kan dyrkes på denne måten og passer alle godt i killikar. Av javabregnen finnes det forskjellige sorter eller kultivarer. Microsorum ’Windeløv’ og ’Narrow’ er småvokste og vokser godt under vann. Småvokste Anubias som A. barteri barteri og A barteri nana egner seg også for mindre kar. De tolererer lave lysnivåer, men de vokser mye raskere med god tilgang på lys og næring.

En metode som ikke er så mye brukt er å dyrke plantene i krukker som du plasserer i akvariet. Det blir da enkelt å tilpasse bunnlaget i krukka til de forskjellige artene sine behov. Dette er en effektiv måte å dyrke planter i killikar, samtidig som du kan dyrke et større utvalg planter. Her kan du selv velge om du vil ha et bunnlag i akvariet eller ikke. Planter i potter lar seg godt kombinere med et lag torv rundt pottene. Også her er det viktig å velge småvokste planter med beskjedne lyskrav. En del Cryptocoryner som C. wendtii, C. beckettii, C.parva med flere passer bra, Anubias passer også bra i potter bare rotstokken er over bunnlaget og bunnlaget ikke for tett. Mer lyskrevende planter som Echinodorus og Aponogeton blir ofte for store og ser ikke så fine ut hvis de får for lite lys. I pottene kan en bruke en blanding av sand eller grus og torv og hvis en ønsker kraftigere vekst kan en legge ned noe gjødsel i potta som gjødselpiller eller mineraljord. Det er viktig ikke å ta i for mye, noe av næringsstoffene vil lekke ut til akvarievannet og da kan en få problemer med algene. Du kan bruke både plastpotter og potter av leire. Hva du velger blir en smakssak, men for å være sikker på å ikke få inn uheldige kjemikalier i akvariet kan du bruke potter av leire.

Det er altså ingenting i veien for å ha planter i killikaret. Med litt omtanke kan det også bli ganske dekorativt.

For bilder av plantene som er nevnt her og mer informasjon om dyrkingsforhold, så kan følgende linker anbefales:
Aquartica   (http://www.aquartica.dk)
Tropica      (http://www.tropica.com).


För ytterligare upplysningar om artikeln, kontakta Hans M Hanslin

 

 

Att odla Grindalsmask – en liten manual…


Ricard Hulteke

Att odla Grindalsmask
Inledning
Denna artikel skulle inte ha blivit till utan Jan Wester på Södermalms Akvarieaffär ( www.sodermalmsakvarieaffar.se). Hans inspiration och kunskaper har inte bara hjälpt mig utan också många många andra killioter och akvarister i Sverige och övriga Europa. Tack Janne! ☺

Lite kort om Grindal
Grindalmasken (Enchytraeus buchholzi Vejdovsky, 1879) är en liten mask som är släkt med våra jordmaskar. Den upptäcktes och kunde isoleras som egen art av en svensk vid namn Morten Grindal. De utgör ett utmärkt komplement till artemia, bananflugor och andra levandefoder som användes. Personligen så tycker jag att fördelarna med Grindalsmask är flera, bl.a. så luktar den inte, den låter inte (jmf med artemiaflaskor) och den växer så det knakar. Jag kombinerar den med krullvingade bananflugor. Detta gör att vi slipper artemiabubblandet i vår lilla 2:a. Min fru blir glad – jag med! ☺
Grindal skall användas i kombination med annan föda, åtminstone om man skall mata äggläggande tandkarpar (killis) som inte har en tarmflora anpassad efter marklevande maskar. Där kommer bananflugan in. Fördelen med masken är att den är lätt att preparera med vitaminer. Detta görs genom att mata den med vitaminberikad bröstmjölksersättning för spädbarn.

Då detta inte på något sätt är en artikel i vetenskaplig bemärkelse så går jag här inte in på den anatomiska och fysiologiska uppbyggnad utan nöjer mig med en enkel odlingsbeskrivning. Den mer vetenskapliga sidan av detta djur får du läsa om på nätet. Genom denna lilla redogörelse så lär du dig hur du har en luktfri kultur under lång tid framöver…

Vad som skall göras
Vi skall här göra två Grindalskulturer och använder oss av Big Pack-lådor, något som vi alla har hemma. För att slippa lukter så gör vi ett ventilationshål och använder då nät med fin grovlek. Sådant nät finner du på nylonkaffefilter som du hittar bredvid kaffet i varje matbutik.
 


Material

För att kunna sätta upp två kulturer så behövs följande:
  1. Lådor – exv. Big Pack
  2. Kaffefilter
  3. Verktyg – limpistol & hålborr
  4. Substrat* 1liter från www.sodermalmsakvarieaffar.se
  5. Glasskiva* för att kunna skörda (10x10cm.)
  6. Fodersil – en storlek grövre än artemiasilen.
  7. En startkultur* med Grindalsmask
  * - finns att köpa som startpaket i nämnd affär.


Arbetets gång - att sätta startkulturen

Först av allt så borrar man ett hål för ventilationen.
När det är gjort så använder jag en limpistol och fäster på så sätt fast ventilationsnätet.

Nu är det dags att ta fram substratet som Jan Wester har importerat från Tyskland. Det är en mkt porös lättviktig torkad lera som används inom trädgårdsanläggningar för att hålla fukt.

1. Skölj noggrant bort allt damm. Använd håv eller örngott för att sila.

2. Se till att substratet är ”droppfritt”
– alltså att det inte finns överflödigt vatten kvar innan du lägger ner det i lådan.

 

 


3. Väl nere i lådan så är nu substratet i lagom fuktigt skick för att ta emot en startkultur.
Som regel så får man denna startkultur på flaska av Jan Wester, och då häller man helt enkelt några matskedar vatten i flaskan och skakar försiktigt om så att alla maskar sköljs av från flaskans väggar.
Sedan slår man ut kulturen + vatten över sitt substrat.
Jag hällde ut kulturen just på de 10x10cm där glasskivan skulle ligga.


4. För att mata din kultur så behöver du barnmat, alltså mjölkersättning för spädbarn 2-6 månader.
Semper & Nann tillverkar dessa ersättningar och finns att köpa i varje livsmedelsaffär.
Det bästa är dock om du har vänner/bekanta med småbarn för du klarar dig säkert ett år på ett par deciliter.

5. Tag nu mycket lite pulver (ersättning) och lägg ner i fodersilen och sila detta över glasskivan.
Med mycket lite så menar jag verkligen mycket lite. Detta beroende på att man inte skall övermata en kultur som ännu inte har kommit igång.
Då blir det mat över och slaggprodukter är inte bra.
Anledningen till att du skall sila den redan fina ersättningen är att det alltid finns restprodukter och skal kvar.
Detta kan inte maskarna äta upp och då kommer dessa rester att sätta igen porerna i vårt dyrbara substrat – och det vill vi ju inte… ☺

6. Tag fram en sprayflaska och spraya nu ersättningen som ligger på glasskivan. På bilden (v) ser du i den vänstra nedre halvan att det är vitaktigt.
Detta är pulvret som har blötts upp med sprutan.
Tittar du noga så ser du också att en hel del maskar redan har börjat kalasa, 5 minuter efter att glaset lades ner med maten vänd nedåt, över startkulturen…

7. För att skörda Grindalsmask
- skölj ner glasskivans maskar i vatten.
- Häll av vatten och ”bös”.
- Fyll på med nytt vatten.
- Mata från pipet.
   
   

Med dessa bilder och enkla anvisningar så hoppas jag att du kommer igång med din odling!
Har du frågor så kontakta undertecknad på www.zoonen.com. Sök på ”Ricard”.

Lycka till!
Ricard Hulteke
Jönköping 2005